Media är aldrig opartiska

Som jag skrivit innan så var medierapporteringen från Almedalsveckan en kaskad av blå känslor. Detta var lättast att konstatera efter Göran Hägglunds avskyvärda tal i fredags. Han snackade om hur popvänstern inte lät folk vara "vanliga", att detta med könsneutrala lekar på dagis var ett sätt att bryta DET NATURLIGA.

För att inte tala om hans referens till låten "Highway to hell" - ett försök att illustrera en kommande negativ förändring. Bara det att "Highway to hell" var starten på en helt ny rockera, AC/DC:s stora genombrott och i historieböckerna nedfört som något oerhört häftigt och positivt.

Men Hägglund kunde raljera utan mothugg. Tidningarna och media i stort valde att varken skrika, klaga eller ifrågasätta. Så han kunde kränka och klampa på utan att massmedia såg detta som en enormt hugg på stora delar av befolknigen.

På Resumé kan vi idag också läsa att mest media fick Moderaterna. Även det känns föga förvånande. Jag pratade själv med en medieanalytiker under veckan och hon konstaterade min sanning; de flesta medierna är blåa och det visar sig tydligt i återgivandet av firmafesten i Almedalen.

Därför ska vi heller inte förvånas när media skriker att De rödgröna har katastrofsiffror. När väl valda hängs ut i media - och visar sig tillhöra salsan Vänsterpartiet/Miljöpartiet/Socialdemokraterna. När Alliansens riddare kan stå och kränka människor utan att behöva stå till svars för påhoppen.

Alliansen har skurit ned på välfärden med höjda a-kasseavgifter, svårigheter att få ut försäkringspengar och tvingar människor att flytta från familj och hem i Norrland för ett skitjobb i Skåne. Samtidigt som de fyllt på sina egna redan feta plånböcker med borttagen fastighetsskatt. För att inte tala om att de nu kan få sina hem städade av lågbetalda kvinnor - för att sedan dra av även detta på skatten.

Ifrågasätt och granska utspelen nästa gång. Media är aldrig opartiska.

Vänstern faller på gamla grepp

Så var då EU-valet över och det är dags för en minianalys. Piratpartiet gjorde ett storartat val. Miljöpartiet likaså. Feministiskt Initiativ fick siffror som lyfte Gudrun och Schyman-gänget till taket på valvakan. Vänsterpartiet krossades totalt och Sossarna väljer retoriken att de i alla fall var bättre än Moderaterna.

Handfallna står nu vänsterblocket. Förvånade och paralyserade. Vad gick fel? De kan inte förstå. Kan inte köpa hur "en-fråge-partier" kan vinna så många röster.

Jag tycker svaret är enkelt. Piratpartiet har varit i fokus med Ipred-lagens inträde i de svenska folkhemmen och rättegången mot The Pirate Bay gav ytterligare ljus till frågan om nätets tillgänglighet och funktion. De har haft en möjlighet att konkretisera sin fråga och formulera den till vinnande retorik. De har varit engagerade. De har krävt förändring.

Feministisk Initiativ har varit förbannade på gubbväldet som styr EU och krävt nya ögon på frågor som handlar om jämställdhet mellan kön och personer. Även de har brunnit av engagemang och vilja.

Och så då Miljöpartiet. Som dubblade sina procent och mandat jämfört med valet för fem år sedan. Miljöpartiet har lyckas frångå att enbart vara ett "en-fråge-parti". De har varit engagerade och inlyssnande. Även de har varit en stark röst i frågan kring dataövervakning. De pratar om jämställdhet och lika rätt. De har fångat upp frågorna som berör just nu, samtidigt som de jobbar långsiktigt i sina miljökrav.

Vänsterfalangen och dess fiender på andra sidan blockgränsen har valt att fortsätta att inte lära av sina misstag. De har kört på med sin grej. Inte haft något typ av inlyssnande. Gått på gamla vanor och inte fattat att de unga som idag valde FI, PP och MP inte räknas som unga resten av sitt liv. De är väljare även i framtiden. Det är de som måste attraheras för att ni ska lyckas överleva på den politiska himlen. Se över er politik och känn in vad befolkningen vill ha - innan ni faller över bergskanten och rakt ned i avgrunden.