Jaha. Då är inte samkönade par värda att ingå äktenskap, utan giftermål.
Ännu en gång diskrimineras människor som lever med en partner av samma kön.
Den könsneutrala äktenskapslagstiftningen knackar på samhället port, men Kristdemokraterna gör sitt till för att bromsa processen. Eftersom Alliansen inte vill skapa onödiga friktioner i samarbetet över partigränserna ska det då istället kompromissas. Ut med ordet äktenskap ur lagboken och välkommen in giftermål. En småsak kan det te sig.
"Ni" får ju ändå det viktigaste - en gemensam lagstiftning - kommer att eka i korridorerna.
Men då missar man poängen. Äktenskapet - som både ord och handling - har en djup och viktig innebörd hos många människor, oavsett vilket kön man tillhör eller lever tillsammans med. Att ersätta ordet med giftermål för att blidka Kd sänder ännu en gång signalen om att samkönade parrelationer inte rankas lika högt upp i hierarkin som de olikkönade. Äktenskapet är inget ord man kan köpa som en aktie på aktiemarknaden. Ordet ägs av alla och ingen. De fundamentalistiska kristna tror sig dock ha ensamrätt till det. En lagstadgad kompromiss kommer att bekräfta att så är fallet.
Som en parentes. 'Ord ska rädda homolag' är rubriken på SvD:s artikel. Och jag blir så trött. Alla som ingår i samkönade relationer är faktiskt inte homosexuella. Hört om bisexualitet någon? Jag gissar att det är många som nu blir provocerade ytterligare och tycker att jag är en hbt-fascist som gnäller på småsaker. Men den egna sexuella läggningen är ingen skitdetalj. Skulle annars debatten kring den könsneutrala äktenskapslagen skapa så mycket känslor?
torsdag 2 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Med den här “kompromissen” skulle Sverige bli det första landet i Europa där inga par kan ingå borgerliga äktenskap utan istället “giftermål”. Vad vinner man på det? Ska par då säga att de ska “ingå giftermål”.
Det ursprungliga förslaget från äktenskapsutredningen hade inte påverkat heteropar något som helst, att införa en könsneutral äktenskapslag där samfunden viger vilka par de vill men där både samkönade och olikkönade par har rätt att ingå borgerliga äktenskap.
Med det här nya förslaget (möjliga “kompromissen”) så förlorar däremot olikkönade par rätt att ingå borgerliga äktenskap. Istället får de nöja sig med “giftermål”.
Vilken signal skulle det ge att Norge, Spanien, Nederländerna, Belgien m.fl. länder kan säga ja till en könsneutral äktenskapslag medan Sverige är så konservativt att man måste ändra ordet till giftermål.
Den här bisarra historien har en orsak, att kristdemokraterna inte kan acceptera det 71 % av svenska folket (enligt en Sifomätning från januari i år) är för och som i princip ALLA remissinstanser är för förutom vissa religiösa samfund, en könsneutral äktenskapslag. Och som sagt ingen tvingar samfunden att viga några par med äktenskapsutredningens förslag.
Reinfeldt och övriga i m, fp och c måste säga nej till sådana här ärligt talat fåniga “kompromissförslag”.
Ibland tycker man kd förtjänar att hamna utanför riksdagen 2010. Det säger jag trots att jag är borgerlig.
Bengt
Det finns i vår kultur och lagstiftning fyra legala kriterier som ett äktenskap måste uppfylla: Kön, kvinna och man. Antal, två. Ålder, endast “giftasvuxna” personer får ingå äktenskap. Släkt, man får inte gifta sig med nära familjemedlemmar.
I debatten föreslås endast en ändring av ett av kriterierna. Motiveringen är att ta bort “diskrimineringen” av homosexuella parrelationer för att deras kärlek inte skall ses som “mindre värd”. Men varför skall man i så fall fortsätta att diskriminera andra? Är polyamorösas kärlek “mindre värd”? Är ungdomars kärlek “mindre värd”? Är halvsyskons kärlek “mindre värd”?
Varför en könsneutral äktenskapsbalk men inte en antals-, ålders- eller släktskapsneutral?
Så länge man inte vågar ta tag i de frågorna handlar allt tal om att “avskaffa diskriminering” om rent hyckleri. Det enda man gör är att flytta gränsstolparna, men många relationer kommer fortfarande att hamna utanför.
Det är möjligt att homolobbyn och dess hejaklacksledare är helt nöjda med det. Det är tillochmed mycket sannolikt. Det finns visserligen de inom hbt-rörelsen som krävt konsekvens och därmed äktenskapsrättigheter för de andra tre grupper som idag inte har dem. Men de har framgångsrikt tystats ned i debatten för att inte äventyra stödet från allmänheten för en snabbt genomtrumfad speciallösning för just homosexuella par.
Att lagstiftningen ännu inte är klar beror inte på att regeringen låter fyra procent från KD styra. Det beror på att regeringen ser att frågan inte är så enkel som den vid första anblicken kan verka.
Jag tycker att det föreslagna namnbytet i lagstiftningen är en bra bit på väg mot en lagstiftning som tar upp fler samlevnadsformer än dagens lag (för övrigt så hette den nuvarande äktenskapsbalken ända fram till 1988 just… giftermålsbalken)
Det är bra att centerns partisekreterare Anders Flanking nu förtydligar att centern har kvar åsikten att Sverige bör införa en könsneutral äktenskapslag likt Norge, Nederländerna, Belgien, Spanien, Kanada, Sydafrika, Massachusetts och Kalifornien redan gjort och att partiet är emot att trixa med orden vilket man inte gjort i de där andra länderna och delstaterna.
Det är bra att två borgerliga partier, fp och c, nu tydligt säger till kd att man inte ska avskaffa ordet äktenskap i lagboken för att vissa inte tycker samkönade par är värda att ingå äktenskap.
Vi kan ju konstatera att RFSL, nästan alla HBT-bloggare och centerns öppne HBT-ledamot, Federley, uttalat sig negativt om "kompromissen". Det är ju för samkönade pars skull man ska inför en könsneutral äktenskapslag. Att då presentera ett förslag som nästan alla HBT-personer ogillar blir ju något absurt. De som på bloggar och i media uttalat sig positivt om "kompromissen" är främst heterosexuella män, de flesta konservativa, och det är inte för deras skull vi inför en jämlik äktenskapslag.
Från Flankings blogg.
http://andersflanking.blogspot.com/
"Idag läser jag i Svd att diskussionerna om könsneutrala äktenskap har blommat upp igen. Det är en bra och viktig diskussion. För oss i Centerpartiet är det självklart att alla människor ska behandlas lika oavsett läggning. Vi har länge kämpat för att homo-, bi- och transpersoner ska behandlas lika. Vi anser och har länge ansett att äktenskapslagstiftningen ska vara könsneutral. För mig är det dessutom självklart alla äktenskap ska kallas äktenskap, oavsett kön och läggning på personerna som ska gifta sig. Det var också det Hans Regner kom fram till i sin enmansutredning. Detta är i högsta grad en fråga om rättvisa! Centerpartiets uppfattning står fast."
Bengt
Skicka en kommentar