Fucka könsnormen

Idag när blogginspirationen tröt började jag surfa runt på olika fackförbunds sidor för att se om något kunde få fart på mina åsikter. Eh, ja. Det visade sig ju inte vara så svårt. LO:s hemsida med sitt fula typsnitt och gälla färger gav mig huvudvärk och Handels hemsida ska jag nog inte ens börja kritisera i detta inlägg för då kommer det bara finnas utrymme för just detta. Mest provocerade för dagen gjorde mig dock Elektrikernas hemsida. Eller mer tydligt en del av den; "Tjejsidan" som de döpt den till.

Sidan är skapad i det syfte att endast 1 % av förbundets
27 000 medlemmar könsidentifierar sig som kvinnor. Med en mansdominerad kultur och vardag ansätts kvinnorna hårt med anspelningar och skämt av sexuell karaktär. Detta är den satta normen inom yrket och kvinnorna får finna sig i att köpa läget och jargongen. Elektrikerna vill nu att kvinnorna i förbundet ska ha möjlighet att träffa varandra och utbyta erfarenheter och därmed utgöra ett stöd för varandra. Gullig tanke. Åt helvete med den! Jag blir nämligen i det närmaste tokig när jag läser detta.

Vi lever i en samhällskultur som satt normer i vad som anses vara en "riktig" man och en "riktig" kvinna. I detta ingår att män aldrig tar på sig klänning, de pratar heller inte med ljus röst eller utövar andra typiska egenskaper som tillskrivits det kvinnliga könet. Som man är du matcho. Kvinnor å sin sida kan ha byxor som klänning och ha ett röstläge som spinner mellan falsett och bas. Dock bör kvinnorna inte gå alltför långt utanför deras könsbox. Då är de självklart flator. För en "riktig" kvinna vet hur man för sig och i det konceptet ingår att hålla sig inom vissa ramar. Och en flata är ju ingen "riktig" kvinna.

Matchonormen präglar mansdominerade yrken. Den som säger något annat antingen ljuger eller har noll koll. Patrikatet visar sitt absolut fulaste tryne när ett antal personer av manligt kön sätts i samma rum där de då får en direkt press på sig att leva upp till föreställningen av hur en man bör vara. Därav hö-hö-jargong och en kvinnosyn som gör de flesta med lite hjärnceller mörkrädd. Vad gör då Elektrikerförbundet för att ta sig an problemet? Jo, de skapar en tjejsida. De håller tjejkurser. Som om problemet ligger hos kvinnorna. Problemet är den norm som accepteras inom yrkeskåren. Där sexuella trakasserier - som är olagligt - bemöts med tystnad eller samma tugg från kvinnorna. För att överleva måste helt enkelt kvinnorna bli en del av manskulturen. Mannen är överordnad.

För att komma åt problemet behövs inga jävla tjejkurser. Skicka männen på kurs i beteende och mänskliga rättigheter. Släng till dem en lagbok också när ni ändå håller på.

Vidrig med en touch av fantasilöshet

Heteronormens väktare

Jag är ett stort fan av Linus Fremin. Linus trädde in i mitt liv under sin tid som reporter på Resumé vilket sammanklingade med mitt presschefsskap på Stockholm Pride. Linus Fremin har ett språkligt uttryck, en personlig utstrålning och en värderingsbox som får mig att önska mer av honom. Hela tiden. Jag vill andas och vandra längs hans meningsbyggnader. Hell, jag vill vara hans meningsbyggnader.

Via hans blogg hittade jag heteronormens väktare. "Bloggen som förkovrar dig i den ädla konsten att argumentera mot homosexualitet" är centret där en påstådd socionom och kommunfullmäktige skanderar om det sjuka i att inte kvala in i heterofacket. Här påstås att homosexualitetens konsekvensanalys stavas självmordsförsök, HIV och barnlöshet. Andreas som författaren heter springer själv till någon tomte för reparativ terapi, som helt enkelt går ut på att "bota" homosexualitet. Tjena självförnekelse. Jag blir jävligt provocerad av både bloggägaren och blogginnehållet. Samtidigt kan jag inte hjälpa att tycka synd om en människa som bär ett sådant uppenbart självhat.

Men det är inget annat än skandal att denna person äger makt att fatta samhällsavgörande- och livsavgörande beslut i sina yrkesroller. En sorg för de människor som korsar hans sjuka åsikter.

Stockholm Prides reklam is The shit

Idag kickade vi - Stockholm Pride - igång vår reklamkampanj rejält. Heteronormen ska belysas och ifrågasättas med årets Tema: [Hetero]. Åkestam Holst och Esteban har min eviga tacksamhet för deras grymma engagemang och sjuka kunskap!

I dagens Resumé intervjuar min favvobloggare Linus Fremin mig om tankarna kring kampanjen.

Dessutom kommer min hjärteklubb Hammarby IF och kusinen AIK att delta i årets Stockholm Pride Parad. Det är fan idrottshistoria! Detta är banbrytande för idrottsrörelsen och det statement som klubbarna tar är inte bara viktigt, utan också modigt.

Amelia Adamo har hamnat i könsfällan

Jag blir otroligt provocerad när jag läser artikeln i Expressen om Amelia Adamos utvik i senaste nummret av M-magasin.

- Jag vill sätta rampljus på kvinnor som gör en samhällelig insats, för att de ska bli mer attraktiva, säger Amelia Adamo.

Och pang så är vi i könsfällan ännu en gång. Amelia Adamos tanke är behjärtlig, men skjuter helt fel. Hon vill visa att gruppen 50 taggare inte är lika intressant som plagget du har längst in i garderoben, men typ glömt att du äger. Hon gör detta med nakenhet. Vilket är otroligt typiskt. VARFÖR ska kvinnor behöva vika ut sig för att generera uppmärksamhet? Varför räcker det inte med att ha smartness och känsla?

Dessutom undrar jag om det hade blivit ett omslag om det inte vore så att Amelia Adamo är en väldigt fit dam. Hade hon uppmärksammat de smarta kvinnorna genom en mindre normativ utvikningskvinna?

Media är aldrig opartiska

Som jag skrivit innan så var medierapporteringen från Almedalsveckan en kaskad av blå känslor. Detta var lättast att konstatera efter Göran Hägglunds avskyvärda tal i fredags. Han snackade om hur popvänstern inte lät folk vara "vanliga", att detta med könsneutrala lekar på dagis var ett sätt att bryta DET NATURLIGA.

För att inte tala om hans referens till låten "Highway to hell" - ett försök att illustrera en kommande negativ förändring. Bara det att "Highway to hell" var starten på en helt ny rockera, AC/DC:s stora genombrott och i historieböckerna nedfört som något oerhört häftigt och positivt.

Men Hägglund kunde raljera utan mothugg. Tidningarna och media i stort valde att varken skrika, klaga eller ifrågasätta. Så han kunde kränka och klampa på utan att massmedia såg detta som en enormt hugg på stora delar av befolknigen.

På Resumé kan vi idag också läsa att mest media fick Moderaterna. Även det känns föga förvånande. Jag pratade själv med en medieanalytiker under veckan och hon konstaterade min sanning; de flesta medierna är blåa och det visar sig tydligt i återgivandet av firmafesten i Almedalen.

Därför ska vi heller inte förvånas när media skriker att De rödgröna har katastrofsiffror. När väl valda hängs ut i media - och visar sig tillhöra salsan Vänsterpartiet/Miljöpartiet/Socialdemokraterna. När Alliansens riddare kan stå och kränka människor utan att behöva stå till svars för påhoppen.

Alliansen har skurit ned på välfärden med höjda a-kasseavgifter, svårigheter att få ut försäkringspengar och tvingar människor att flytta från familj och hem i Norrland för ett skitjobb i Skåne. Samtidigt som de fyllt på sina egna redan feta plånböcker med borttagen fastighetsskatt. För att inte tala om att de nu kan få sina hem städade av lågbetalda kvinnor - för att sedan dra av även detta på skatten.

Ifrågasätt och granska utspelen nästa gång. Media är aldrig opartiska.

Sammanfattning Almedalen

* Hann inte alls blogga som jag trodde mig skulle hinna.
* Mingel, mingel och fler mingel. Det är genom dessa du bygger ditt nätverk.
* Blondinbella debatterade rökningens avigsidor. "Vuxenvärlden" lyssnade inte. Jag lackade.
* Wanja Lundby-Wedin är fan Kung när hon talar! Medveten och ödmjuk. Men byt pr-konsulter.
* Medierapporteringen är blå, blå känslor. Sned och partisk. Trist.
* Facket fanns på plats. Handels tyvärr alldeles för lite.
* Stockholm Pride fick uppslag till nästa års Almedalen.
* Göran Hägglund må vara rolig, men han är fan galen. "Popvänstern vill hindra oss VANLIGA människor" ?!? Men hej stenåldern - vad fan är vanligt?
* Mål uppnåddes. Och fler sattes.