Kvällsöppet i TV4 diskuterar frågan ifall man kan vara lycklig som singel, och jag förvånas av dumheten i hela debatten. Här sitter människor och diskuterar det fria valet att leva med vem eller vilka man vill och tvåsamhetsnormen tydliggörs på ett skrämmande sätt. Bara att ställa frågan; Kan man vara lycklig som singel? cementerar bilden av att det skulle vara ett sämre alternativ än motsatsen.
Dessutom diskuteras enbart att kontrasten skulle bestå av en tvåsamhetsrelation. Heteronormen äger debatten. Det ska vara en relation mellan två människor av motsatta kön som gäller. Men vad hände med alla som inte vill vara i boxen? Som vill leva med fler än en person. Vad hände med de som vill leva i en samkönad relation? Eller som inte vill ha något av alternativen?
Helene Sigfridsson från Makalösa föräldrar ifrågasätter dock varför vi människor måste sträva efter att ha sexuella relationer och accepterar inte den skuld som utdelas till människor som inte lever i en tvåsamhetsrelation av sexuell karaktär.
Ella Bohlin (KD) gör mig mörkrädd i att inte ens hon, som på något sätt ska symbolisera de "nya" kristdemokraterna, kan se bortom en tvåsammig olikkönad relation.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Det tar sig eller hur ;-)
Bra skrivet! Det råder en extrem "antingen-eller" stämning tycker jag när det gäller kärleksrelationer vuxna människor emellan - antingen är man ett par eller så är man ensam singel. Och det är just detta som sätter så stor press på alla inblandade, det blir stigmatiserat att vara singel och upphöjt till skyarna att vara ett par.
Då vill man så klart ha helt rätt person om man ska bli ett par, tänker man, det får ju inte brista på någon punkt med ens partner. Med medföljande konsekvenser..
Om alla kunde ha en mer avslappnad, inte lös eller promiskuös, utan just avslappnad inställning till både sex och samlevnad så tror jag folk skulle må bättre!
Skicka en kommentar