onsdag 23 juli 2008

Medievärlden.se bedriver riktig journalistik

En hyllning vill jag härmed ge Axel Håkansson på Medievärlden som till skillnad från sina övriga journalistkollegor och Journalistförbundets ordförande ringde upp presschefen för EuroPride, Anna Söderström, och ställde öppna frågor och därmed dödade hela denna idiotiska diskussion om ifall man får eller inte får kalla någon för man eller kvinna under festivalen.
_____________________________________________

En känga också till DN som ännu en gång låter den kristna högern stå oemotsagda på DN Debatt. Denna gång lyfter de fram ett krav till Folkhälsoministern om att utarbeta en politik som får folk ska skilja sig mer sällan, oavsett om de är djupt olyckliga, detta för barnens skull.
Inte någonstans visas det på att dessa debattörer tillhör Kd och Pingstkyrkan.
Pinsamt DN.
_____________________________________________

Mitt första och enda fysiska möte med Martin Svensson var år 2000 då jag jobbade som nöjesreporter för radiokanalen NRJ. Jag hade i mitt uppdrag att intervjua alla våra artister och denna dag var det bland annat Martin som skulle ställa sig i min studio.
Martin är faktiskt den enda av alla artister som jag har intervjuat som jag uppfattade som otrevlig, dryg och oengagerad. Denna bild har suttit kvar i alla dessa år.

Så läser jag idag ut Martin Svenssons debutroman,
'Hej! Mitt namn var Elton Persson'. En bok som är snarlik Martins eget liv och som media valt att göra sanning av.
Vi får en inblick i Eltons (Martins?) liv där han beskriver just känslan av att på NRJ, smila upp sig och snacka in jinglar som:
Hej, det här är Elton Persson och ni lyssnar på Sveriges Hit-station nr 1.
Boken skildrar ett liv där Elton inte längre känner igen sig själv och ett jag som endast fungerar som en bricka i spelet mellan skivbolag, kapital och radiobossar.
En roman som i sin nakenhet får mig att snurra på klacken och tycka att Elton/Martin är varm, genuin och stark i sin skörhet - som inte anser det värt att spela spelet.

Boken om Elton är Martins sanning. Troligtvis har Dilba en annan. Skulle hon välja att skriva om samma tid i deras gemensamma liv skulle pusslet bli aningen mer fullständigt och äkta. Två människor, två sanningar.

Inga kommentarer: